Nej, trots att Mats Svegfors redan från start gick ut med hur mycket han gillar tanken på ett nytt filmavtal är det inte det han föreslår i sin utredning som överlämnas till kulturministern idag. Istället föreslår han en helstatlig filmpolitik. Men han anser, som han gick ut med i radio förra veckan, att sista december 2010 är allt för tidigt för att hinna genomföra en så radikal förändring. Med endast 15 månader kvar blir det svårt för filmarna att planera kommande projekt om alla delar ännu inte är helt fastslagna, menar Mats Svegfors. Därför föreslår han en förlängning av nuvarande avtal med två år, innan det nya tar vid.

Så sent som i går kväll (tisdag) satt Mats Svegfors i förhandling med filmavtalets parter för att kunna underteckna en överenskommelse om förlängning.
- Jag hoppades att vi skulle underteckna avtalet i morse. Nu blev det inte så. Nära skjuter inte hare. Men vi ska nog få död på harjävlen så småningom. Det här är en laddad fråga för många, säger Mats Svegfors.

Enligt Mats Svegfors är det framför allt protester om den långa förlängningen som gör att namnteckningarna ännu inte sitter på plats.

Bortfallet av pengarna som idag kommer från avtalet ska enligt utredningen kompenseras genom att kulturmomsen på biopriset på sex procent höjs till 25 procent. Räknar man bort biografavgiften på 10 procent och dagens moms betyder den föreslagna momshöjningen ungefär 4,50 kronor på en biobiljett.

Totalt sett kommer förändringen att betyda lite mer pengar än dagens avtal. Men då ska man komma ihåg att slantarna som kommer in till statskassan med den föreslagna lösningen inte på något sätt är öronmärkta för film.Och även om det blir något mer pengar är det på inget sätt tal om några 100 miljoner kronor extra som Filminstitutets VD, Cissi Elwin Frenkel, har upprepat som ett mantra det senaste året. Det beror till stor del på att utredningen inte fick gå in och föreslå mer pengar, men också på att det nuvarande ekonomiska läget i praktiken gör det omöjligt att försöka få mer till filmen än nuvarande nivå.
- Glädjen hos finansdepartementet är måttlig när jag ringer och säger att vi behöver mer pengar, säger Mats Svegfors.

Utredningen föreslår ett flertal förändringar när det gäller stöd.
Det publikrelaterade stödet, PRS, tycker utredningen ska slopas. Istället ska samma årliga summa, 75 miljoner kronor, gå till ett stöd som fungerar precis som det marknadsstöd som infördes under förra året och som nyligen fick slut på pengar.

En annan förändring är att krav på biografvisning för att få produktionsstöd kommer att uppluckras.

Ett nytt stöd kallat ”Ny Film” föreslås. Syftet är bland annat att stimulera utvecklingen av konstnärlig talang hos nya och etablerade filmare samt nya former för produktion, distribution och lansering i olika visningsfönster och på olika plattformar.

”Ny film” ska i första hand finansieras genom att stöden till regionala produktionscentrum och åtgärder mot olovlig hantering av film slopas. På det sättet frigörs cirka 10,6 miljoner kronor per år. Att de cirka fem miljoner kronor som idag går till bekämpande av illegal nerladdning ska försvinna motiverar Mats Svegfors med att det inte är en sak för regeringen när filmen väl har flyttats in i kulturdepartementet.

Möjligheterna att få utvecklingsstöd för regissörer och manusförfattare för projekt utan producent bör utökas och förtydligas, anser utredningen.

Utredningen vill också stärka producenterna vars svaga ekonomi utredningen ser som ett problem för svensk film. Detta vill man göra genom att förhandsstöden ska vara villkorade med att de ska räknas som en del av producentens insats i filmen vid avtal med samproducenter och andra finansiärer om fördelningen av kommande intäkter. På det sättet blir det alltså en större del av kakan till producenterna.

När det gäller digitaliseringen konstaterar utredningen att cirka 500 av landets 848 salonger inte kommer att kunna digitaliseras utan stöd. Här vill Mats Svegfors se en utveckling som betyder att stat och kommun står för två tredjedelar av kostnaderna för att digitalisera biografer. 

När det gäller Svenska Filminstitutet framtida roll skriver utredningen: ”Svenska Filminstitutet bör vara organ för den nationella filmpolitiken även om filmpolitiken som helhet i framtiden finansieras på annat sätt än genom filmavtal”.
- Vi tycker att Filminstitutet fungerar bra på det hela taget och det är ingen idé att reparera det som inte är trasigt.

Mats Svegfors menar att man kan välja att göra om stiftelsen Svenska Filminstitutet till en myndighet när en statlig filmpolitik träder i kraft. Det som då sker är att offentlighetsprincipen skull tillämpas för hela SFI, undantaget det som klassas som affärshemligheter. Men bara för att man kan göra om institutet till en myndighet ser Mats Svegfors egentligen inte så stora skäl till att det måste göras. Så frågan: ”ska det göras?”, besvarar han själv med ett ”kanske”.

Hela utredningen finns på www.regeringen.se/sb/d/11266/a/133113

Läs även:
Avtalet som alltid skjuts upp

Tillbaka till sidtopp
Tillbaka till startsidan